Att ha ett arbete är betydelsefullt, men det är ingen självklarhet för alla människor. Samhället förändras ständigt och idag ställs det höga krav på effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att många människor har svårt att nå upp till dessa krav och hamnar istället utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa på en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan få människor integrerade i samhället igen. Därför har vi valt att studera Sociala arbetskooperativ vilket är företag som drivs i föreningsform av medlemmarna själva.

  SammanfattningArbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se på hur Sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov.Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att få ökade kunskaper om Sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov.Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Arbetsmarknaden är en viktig arena för att människor ska känna sig delaktiga i samhället. För dem som länge befunnit sig i ett utanförskap är det svårt att få ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mål att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre Sociala arbetskooperativ som ingår i ett konsortium. Arbetssättet som används i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriärstöd.

Syftet med vår uppsats är att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebär för en person som lämnat ett missbruk bakom sig, när det gäller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhället. Våra frågeställningar är: ? Vad innebär delaktigheten i det Sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn på sig själva?? Vilken roll spelar det Sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrån gemenskapen på arbetsplatsen?? Hur kan arbetet på det Sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhället? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utifrån frågeguide med tema. Analys har skett utifrån våra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrån de mönster som framträdde ur materialet. Våra huvudsakliga fynd är att arbetskooperativet har förändrat respondenternas syn på sig själva så tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat på kooperativet.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst.

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst.

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.

I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det Sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat självförtroende,initiativförmåga och ansvarskänsla.

AbstractTitle: Cooperation between social enterprisesLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Anna HammarbergSupervisor: Maria Fregidou-MalamaDate: 2012 - JanuaryAim: The aim of the study is to investigate social enterprises and the Glada Hudik-model to understand how social enterprises cooperate and how they can develop the cooperation through Social Enterprises in Co-operation (SAK). Method: I have done a qualitative research study. I have studied literature to get theoretical background. I visited a seminar to get information and inspiration. Interviews have been done with six persons to get empirical information.      Result and conclusions: Through this study I have seen that social enterprises can co-operate to strengthen their position in the community. Together they can run issues they have in common, undertake major assignments and purchase material to get better deals.

The purpose of the study is to investigate the significance of organizing social- cooperative in relation to individual empowerment; and how this empowerment can be used to better the situation of others. Young surfers is a social- cooperativ that is run by cooperators with experience of substance abuse and criminality. The social- cooperativ is built on the premise that the cooperators are to set up and run a screen-printing shop where they will print t-shirts and sweatshirts. The purpose of this business is that the cooperators are given the opportunity to work and that youths with social problems such as substance abuse and criminality are given the opportunity to work-train. My study is comprised of a series of interviews and observations that I have conducted in relation to the cooperators of Young Surfers.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .